Nu börjar vi…28 november kl 19

Du som är (eller blir) betalande medlem i Föreningen Släktdata kommer att någon gång varje månad under ”terminerna” ha möjligt att lyssna på en föreläsning och/eller delta i en frågestund med fokus på släktforskning. Möjlighet kommer också att finnas för att ställa frågor kring sökning i våra register. Detta sker via Google Meet – det fungerar ungefär som Zoom eller Teams – du klickar på länken och kommer med i mötet. Du är så aktiv du själv vill – bara lyssna eller själv ställa frågor.

Alla är vi barn i början och vi hjälps åt att hantera tekniken.

Riksarkivet – ur en släktforskares perspektiv är titeln på första presentationen den 28 november. Lisbet Rodin, som håller i presentationen är aktiv inom släktforskarföreningar i västra Sverige och även ledamot i Sveriges Släktforskarförbund. Men hon är inte arkivarie – så det hela blir ur en släktforskares perspektiv.

Riksarkivet – som ju har källorna till all vår möda – innehåller så enormt mycket, inte bara kyrkböckerna. Det blir en kort guidning kring vad som kan finnas och hur du kommer dit.

Du som är betalande medlem kommer att få länken skickad till dig samma dag. Du behöver inte anmäla dig. Antalet deltagare är begränsat men vi tror att alla som vill kan vara med.

Välkommen att vara med

Vilka landskap i Sverige finns i Släktdatas databas? – Värmland

En stor del av Sveriges församlingar finns sökbara i vår databas för släktforskning, men var har vi bäst täckning? Generellt så finns det data från stora delar av Sverige, men det är så klart vissa regioner som har lite bättre täckning. Jag planerar att skriva några blogginlägg här med de ”största” församlingarna i några av de bäst täckta landskapen.

Nu har vi kommit till Värmland. Och här är en lista på de 10 församlingar där vi har mest uppgifter från:

  1. Grava 17 871
  2. Nedre Ullerud 13 331
  3. Sillerud 8 342
  4. Silbodal 5 814
  5. Väse 3 300
  6. Stora Kil 2 853
  7. Kroppa 2 335
  8. Botilsäter 1 760
  9. Norra Ny 1 760
  10. Gåsborn 1 557

Siffran efter varje församling är antalet födda i respektive församling. (De som vi har registrerade i vår databas alltså.) Oftast finns det förutom födda även vigda och döda. Och ibland även poster från husförhör, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker.

Exempelsökningar

Anna Ollson, ”Hela Karlstads fotograf”, föddes 1841 som Anna Charlotta. Eller varför inte alla(?) mina Sander-släktingar från Vämlandsnäs (Botilsäter).

Värmland i Wikipedia

Värmland är ett landskap ursprungligen i Götaland och sedan 1815 i Svealand i inlandet i västra Sverige. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Østlandet (i Norge) och i öster, Västmanland och Närke och i nordost till Dalarna.

Andra inlägg om olika landskap

Bohuslän, Uppland, Västergötland, Värmland

Vilka landskap i Sverige finns i Släktdatas databas? – Västergötland

En stor del av Sveriges församlingar finns sökbara i vår databas för släktforskning, men var har vi bäst täckning? Generellt så finns det data från stora delar av Sverige, men det är så klart vissa regioner som har lite bättre täckning. Jag planerar att skriva några blogginlägg här med de ”största” församlingarna i några av de bäst täckta landskapen.

Nu har vi kommit till Västergötland. Och här är en lista på de 10 församlingar där vi har mest uppgifter från:

  1. Göteborgs Domkyrkoförsamling 39 081
  2. Göteborgs Oskar Fredrik 25 805
  3. Örgryte 25 411
  4. Göteborgs Haga 22 123
  5. Vänersborg 20 152
  6. Trollhättan 16 565
  7. Göteborgs Karl Johan 16 473
  8. Fässberg 15 881
  9. Västra Tunhem 14 948
  10. Skepplanda 13 913

Siffran efter varje församling är antalet födda i respektive församling. (De som vi har registrerade i vår databas alltså.) Oftast finns det förutom födda även vigda och döda. Och ibland även poster från husförhör, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker.

Exempelsökningar

Vi testar med efternamn Chalmers i Göteborgs Domkyrkoförsamling. Här hittar vi bl. a Kapten William Chalmers död 1811. Detta är med största sannolikhet grundaren av det som idag är Chalmers Tekniska Högsola. Vi hittar också en döduppgift för hans mor. Vi hittar inte så mycketmer, inga födelseuppgifter. Här behöver vi hjälp av personer som kan skriva av fler böcker från denna ganska stora församling. Kontakta oss om du är intresserad av att hjälpa till.

Västergötland i Wikipedia

Norra Västergötland ligger i Mellansvenska sänkan och är känt för den bördiga Västgötaslätten, som egentligen består av flera avskilda lågslättsområden. Vanligen menas området söder om Vänern, och väster om en linje från Mariestad, över Skara till Alingsås. …
Landskapet gränsar också till de stora sjöarna Vänern i norr och Vättern i öster, samt i Göta älvs mynning till Kattegatt i väster, med Vinga som västligaste landområde.

Andra inlägg om olika landskap

Bohuslän, Uppland, Västergötland, Värmland

Vilka landskap i Sverige finns i Släktdatas databas? – Uppland

En stor del av Sveriges församlingar finns sökbara i vår databas för släktforskning, men var har vi bäst täckning? Generellt så finns det data från stora delar av Sverige, men det är så klart vissa regioner som har lite bättre täckning. Jag planerar att skriva några blogginlägg här med de ”största” församlingarna i några av de bäst täckta landskapen.

Och nu gäller det Uppland. Och här är en lista på de 10 församlingar där vi har mest uppgifter från:

  1. Österlövsta 21 664
  2. Hållnäs 12 977
  3. Börstil 9 880
  4. Alunda 9 011
  5. Adolf Fredrik 8 315
  6. Knutby 5 816
  7. Litslena 4 974
  8. Faringe 4 873
  9. Funbo 3 968
  10. Lagga 3 905

Siffran efter varje församling är antalet födda i respektive församling. (De som vi har registrerade i vår databas alltså.) Oftast finns det förutom födda även vigda och döda. Och ibland även poster från husförhör, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker.

Exempelsökningar

Vi börjar med att söka efternamn ”Neuberg” i Österlövsta på 1700-talet. Vi får bara en träff, en vigseluppgift. Vi går vidare och kryssar i ”Sök även i närliggande församlingar” (kryssruta till höger om församlingsfältet) och söker igen. Då hittar vi paret i Hållnäs där de får sitt första barn.  Undrar just om de får fler barn? Vi kan inte hitta några fler i vår databas, kanske de har flyttat ill någon grannförsamling där vi saknar uppgifter.

Uppland i Wikipedia

Uppland ligger i östra Svealand i östra Sverige. Landskapet gränsar i söder till Södermanland, i väster till Västmanland, i norr till Gästrikland och i öster till Östersjön. Uppland har en kort landgräns mot landskapet Åland i Finland. Gränsen i fråga går över en liten ö kallad Märket. Uppland når dock inte fram till det gränskors på Tjuvholmen i Färnebofjärden där Uppsala län, Gävleborgs län, Dalarnas län och Västmanlands län möts, vilket innebär att det inte har gräns mot Dalarna.

Andra inlägg om olika landskap

Bohuslän, Uppland, Västergötland, Värmland

Vilka landskap i Sverige finns i Släktdatas databas? – Bohuslän

En stor del av Sveriges församlingar finns sökbara i vår databas för släktforskning, men var har vi bäst täckning? Generellt så finns det data från stora delar av Sverige, men det är så klart vissa regioner som har lite bättre täckning. Jag planerar att skriva några blogginlägg här med de ”största” församlingarna i några av de bäst täckta landskapen.

Vi börjar med Bohulän. Och här är en lista på de 10 församlingar där vi har mest uppgifter från:

  1. Tossene 44 454
  2. Uddevalla 41 633
  3. Askum 39 398
  4. Tanum 29 794
  5. Skee 27 472
  6. Morlanda 18 863
  7. Foss 18 292
  8. Kungshamn 18 101
  9. Hjärtum 17 147
  10. Naverstad 16 755

Siffran efter varje församling är antalet födda i respektive församling. (De som vi har registrerade i vår databas alltså.) Oftast finns det förutom födda även vigda och döda. Och ibland även poster från husförhör, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker.

Testa att söka

Denna sökning efter Uddberg i Uddevalla på 1700-talet ger ca 50 träffar. Om vi dessutom tar med vigda och döda, som i detta exempel, så kan man ofta få fram hela familjen från vigsel, alla barn och död. Se sökträffarna för Anders Uddberg i den senare sökningen.

Bohuslän i Wikipedia

Bohuslän gränsar i väster till Skagerrak och Kattegatt. I sydost bildar Göta älv gräns mot Västergötland och i norr gör Idefjorden detsamma mot Norge. Den norra delen av landskapet gränsar i öster mot Dalsland. Hisingen, i söder, är delad mellan Bohuslän och Västergötland.

Andra inlägg om olika landskap

Bohuslän, Uppland, Västergötland, Värmland

GöteborgsRegionens Släktforskare befolkar staden Göteborg

GöteborgsRegionens Släktforskare har under några år haft ”läsecirklar” och tränat texttolkning med hjälp dels av häftet Tolka Rätt! och dels av egna problem och exempel. Coronan har tvingat oss att övergå till digitala möten. Det blev först ett tragglande med att lära Zoom men sedan fungerade det bra att dela texter och hjälpas åt att tolka. Och det är ju det som behövs – man måsta läsa och läsa och läsa…..

Nu gör vi en lite ny variant under en period, lite med tanke på att Göteborg fyller 400 år i år. Inte om två år när man skall fira, då fyller Göteborg 402 år.

Vi registrerar kyrkböcker, då främst födelseböcker, och använder Släktdatas mall. Tanken är att registren sedan skall läggas där när de är färdiga. Eftersom vi är Göteborgs Släktforskarförening fokuserar vi på register i nuvarande Göteborg – vilket innebär register i tidigare kranskommuner också.

Det är små grupper som arbetar med samma böcker men registrerar olika sidor. Vi planerar minst en gemensam träff i veckan för handledning och diskussion så vi just ”tolkar rätt”. Därutöver kan grupperna själva hjälpas åt.

Något för fler att ta efter?

Skicka ett mejl till [email protected] så talar vi om hur vi har startat upp – dröjer ni lite med mejlen hinner vi gå på lite nitar också som vi kan varna er för😉.

Lev väl i coronatider – snart……

Lisbet Rodin

GöteborgsRegionens Släktforskare

 

Släktdatas samarbete med ArkivDigital

Samarbetet innebär att ArkivDigital fått tillgång till registerposter från Släktdata och dessa poster har nu kopplats samman med ArkivDigitals kyrkböcker och blivit sökbara i AD:s register.

De nya sökbara uppgifterna är fördelade på AD:s befintliga register med födda, vigda och döda enligt följande:

  • Födda, delar av Sverige: 649 739 nya poster
  • Vigda, delar av Sverige: 169 050 nya poster
  • Döda, delar av Sverige: 514 378 nya poster

Uppgifterna kommer framför allt från västra Sverige men det finns också en del sökbar information om födslar, vigslar och dödsfall från övriga delar av Sverige.


ArkivDigitals register
gör det enklare för dig att hitta information om när och var dina förfäder föddes, vigdes och dog. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i kyrkböckerna gör du en snabb sökning i AD:s register.

När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften där.

Ovanstående gäller om du har ett abonnemang hos ArkivDigital.

 

Hos Släktdata finns registren naturligtvis kvar för sökning och nedladdning som vanligt. Med Släktdatas sökfunktion kan man t.ex. söka i endast en församling eller utöka till även närliggande församlingar. Här väljer man också om man vill söka i en särskild registerserie eller i flera samtidigt. Man kan alltså söka bland födda, vigda, döda, husförhör, flytt, bouppteckning, dombok eller mantal eller samtliga på en gång.Välj fliken ”Registersökning”.

Utveckling och förbättring av Släktdatas sökfunktion pågår för närvarande bl.a. för anpassning till mobila plattformar.

Historiska svenska dagstidningar

Läs historiska svenska dagstidningar från din hembygd fritt på webben 

Kungliga biblioteket (KB) och Riksarkivet (RA) har erhållit en donation på 30 miljoner kronor från forskningsstiftelsen Arcadia, en välgörenhetsstiftelse grundad av Lisbet Rausing och Peter Baldwin. Tack vare donationen kan KB och RA digitalisera återstoden av det upphovsrättsfria svenska pressarvet.

Den upphovsrättsfria tidningssamlingen på KB innehåller cirka 1 250 titlar av mycket varierande storlek: allt från stora sjudagarstidningar till tidningar som endast kom ut med ett nummer, samt en mängd varianter däremellan. Tidningsutgivningen i Sverige var rik, inte minst på 1800-talet och varje stad hade minst en tidning. Förutom dagstidningar med anknytning till olika orter så finns det också i samlingen en inte obetydlig mängd tidningar som täcker olika specialområden. 

Digitaliseringsarbetet löper från september 2018 och fyra år framåt och slutmålet är att digitalisera samtliga svenska dagstidningar som finns i KB:s samlingar fram till och med utgivningsåret 1906.

Redan nu har över 25 titlar laddats upp i Svenska dagstidningar och ytterligare 200 är på gång att laddas upp inom den närmaste fyramånadersperioden. För att läsa mer om projektet och se vilka titlar som är nära förestående att presenteras i tjänsten, gå in här

Digitaliseringen sker vid Riksarkivets enhet för digitalisering: Mediekonverteringscentrum (MKC). 

Vid frågor kring projektet kontakta Jonas Ahlberg, projektledare.

E-post [email protected].

Verktyg för att visualisera släktskap

Snubblade över detta användbara verktyg för släktforskare,  Family Trees (Beta), för att översiktligt visualisera släktträd. Verktyget är utvecklat av B.F. Lyon.

Notera anförlusterna högst upp på bilden. Den ena har jag ”pinnat” informationsfönster med information om personerna. Klicka på bilden för att visa den i full storlek.

Detta är, såvitt jag vet, det enda träd som visualiserar anförluster på ett tydligt och enkelt sätt. Det är ett interaktivt verktyg med diverse funktioner som jag bara har nosat lite grand på än så länge. Man kan ladda in sin egen GEDCOM-fil och välja rotperson. Hela programmet körs direkt i webbläsaren så inget data lagras på någon server.

Några av funktionerna:

  • Visa anor
  • Visa ättlingar
  • Visa levnadslinjer (alla personer visas alltid på en tidslinje som visas i marginalerna)
  • Visa flaggor för födelseort
  • Visa färgmarkeringar för alla olika födelseorter
  • Visa diverse historiska fakta när man ”hovrar” över högermarginalen
  • Visa statistik för personerna i släktträdet när man hovrar över vänstermarginalen
  • Statistiskt DNA-bidrag i procent från rotpersonen vid visning av ättlingar

Man kan inte spara det visade släktträdet utan man får antingen skriva ut det eller kopiera det till en bild med något skärmdumpverktyg (jag använder Snipping tool från Microsoft).

Tipstack, Staffan Betnér

Ny bok om släktforskning

Cajsa Andersdotters värld – En närbild av Sverige på 1700- och 1800-talet

Av Bengt Hallgren

En faktabok som låter läsaren följa en fattig släkt från Dalsland, Västergötland och Bohuslän från omkring 1760 till 1910. En rad kopplingar till Sveriges historia visar hur de politiska och religiösa makthavarnas beslut påverkade de enkla människornas liv. Med sina  källhänvisningar ger boken exempel på den mängd data som går att hämta ur kyrkböcker, mantalslängder, skiftesprotokoll, generalmönsterrullor och bouppteckningar också när man forskar om människor på samhällets botten.

Jan Olov Nilsson, författare och släktforskare med rötter i Värmland, skriver: Den här boken kan fungera som lärobok i släktforskning. Det gäller inte bara metodiken i det praktiska följandet av en släkt, att hitta källor utanför kyrkböckerna, att källkritiskt granska varje uppgift och pröva sannolikheten. Boken ger dessutom förklaringar till begrepp och termer som alla släktforskare stöter på, och som här förklaras i ett sammanhang och inte bara som glosor.

Mer information om boken hittar du här:

https://www.bokus.com/bok/9781977635419/cajsa-andersdotters-varld-en-narbild-av-sverige-pa-1700-och-1800-talet/

Ett julklappstips för släktforskare!

 

SparaSpara

SparaSpara

Ny bok för släktforskare

Torbjörn Wahlström och Thorulf Imselius är erfarna släktforskare med tolkning av gamla handskrifter som specialitet. De är verksamma inom Släktforskarföreningen DIS-Filbyter och har genomfört åtskilliga kurser i tolkning av gamla texter. All erfarenhet från kurserna och andra tolkningsuppdrag har de samlat i en bok med titeln ”Tolka rätt! Handledning i tolkning av gamla handskrifter”.

Boken omfattar 140 sidor med ett gediget innehåll, som framgår av innehållsförteckningen.

Bokens innehåll och ett exempel: Till exempel från boken

Se vad några användare tycker: Referenser

Boken kan köpas genom Fontänens webbutik. Pris 275 kr. Leveranstid 2-3 vardagar.
http://www.fontanen.se/butik

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Ny bok om DNA i släktforskningen

svenskarna-och-deras-faderHur såg din förfader ut för 11000 år sedan?

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har tillsammans med DNA-släktforskaren Peter Sjölund skrivit boken:

Svenskarna och deras fäder – de senaste 11000 åren 

Boken handlar om hur området som vi i dag kallar Sverige har befolkats sedan inlandsisen smälte och fram till vår tid. Författarna kombinerar professionella forskares arbeten med DNA-analyser, som privatpersoner har låtit göra över sina egna fädernelinjer. En ny bild framträder då av Sveriges historia.

Författarna driver även ett företag Dna Academy. På hemsidan www.dnaacademy.se informerar de om DNA i allmänhet samt hur det går till att göra en DNA-analys.

DNA i släktforskningen

Lisbet RodinLisbet Rodin ger oss en inblick i ett aktuellt ämne för släktforskare.

DNA för släktforskare – vill du vara med i DNA-gemenskapen?

Peter Sjölund, den mest namnkunnige inom släktforsknings-DNA här i Sverige, tror att om fem år kommer nästan alla släktforskare att ha tagit ett eller flera DNA-test. Det kommer att vara ett naturligt komplement till den traditionella papperssläktforskningen.

Peter har nyligen varit på Västkusten och föreläst om DNA i släktforskningen. En ”vanlig” föreläsning (en lite uppdaterad variant av den du kan hitta hos UR-play) på Vitlycke museum i Tanumshede drog storpublik och ca 40 % av de närvarande (26 personer) topsade sig eller tog med testkit till anhöriga. Vitlycke är känt för sina hällristningar från bronsåldern, så vad kan vara mer passande än att försöka knyta ihop dåtid och nutid med DNA?

Dagen innan föreläste Peter i Göteborg om hur man tolkar sina svar, när det gäller tester på raka faderslinjen eller raka moderslinjen (fffffff eller mmmmm) ända tillbaka till Afrika. Som Peter säger: ”visst är det häftigt”. En fördjupningskurs hölls också för en utvald skara, där vi bland annat fick lära oss att bygga släktträd med hjälp av DNA-mutationer. Tillbaka till bronsåldern.
dna
DNA -tester tar man enkelt och det kostar inte så mycket längre. För ca 700 kr testar du dig på både fars och morssidan (Family Finder), ett så kallat autosomalt test. Utan att gå in på detaljer får du grovt reda på (men ta det med en nypa salt) varifrån dina anfäder kan ha kommit. Du får en utökad inbjudningslista till nästa släktträff – troligen minst 300 personer som testat sig och som du är släkt med. Men du får inte reda på HUR ni är släkt. Det blir sedan till att lösa ungefär som ett Sudoku. Allt med den traditionella papperssläktforskningen som grund. Det lockar lite extra nu att ta itu med äldre och mer svåråtkomliga handlingar – du kan kanske bevisa en koppling mellan dig och Mr Smith i New York! Och du kan hitta okända fäder med hjälp av lite hårt arbete och en del tur – om det inte ligger allt för långt tillbaka i tiden.

Genom att testa sin raka fäderne- eller mödernelinje (lite dyrare, från 1300 kr och uppåt) hittar du din väg tillbaka till Afrika och kan bevisa släktskap bakåt i tiden. Men det är inte alltid enkelt. När Peter Sjölund pratar förstår man att han kan mycket. Och jag menar MYCKET. Som väl är kan man få hjälp, både att välja test och att tolka resultat (även om det mesta är hårt arbete hemma i kammaren). Kontakta din närmaste släktforskarförening, kanske har de någon som har kommit en bit på väg, eller gå in på Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi´s hemsida eller på DNAacademy.se och läs mer. De flesta svenskar testar sig på Familytreedna.com och det räcker med en ”topsning” för alla tester. Man betalar för de analyser man vill ha gjorda.

dnaVälkommen i DNA-gemenskapen, kanske är vi släkt!

 

 

 

 

If you are looking for your ancestors in Sweden, why not take a DNA test? It will connect you to your unknown relatives in Sweden as well as in other countries. In Sweden we mostly use Familytreedna.com to find OUR relatives and it´s there where you´ll find US.
Welcome to the DNA-community, maybe we are related!

Fotografering av moderna kyrkoböcker ArkivDigital

ArkivDigital
ArkivDigital informerar på sin blogg om sin fotografering av moderna kyrkoböcker fram till sekretessgränsen, för närvarande år 1945. Fotograferingen är nu slutförd för 20 av 25 län. Vilka län som är klara och vilka som är under arbete kan man läsa om på bloggen.

Länk http://blog.arkivdigital.se/bildmaterial/fotograferingen-av-moderna-kyrkobocker-flertalet-lan-nu-klara/

 

Nya personregister hos ArkivDigital

Arkivdigital_logotype_2015ArkivDigital har nyligen lanserat tre kraftfulla personregister.

Befolkningen i Sverige 1880–1920 är ett personregister till Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker för tiden omkring 1880 till 1920. Det betyder att i princip alla som bodde i Sverige under dessa fyrtio år finns med. De uppgifter som är registrerade i husförhörslängderna/församlingsböckerna är: personernas fullständiga namn, födelsetid och -ort, bostadsort samt familjerelationer.

De två andra nya personregistren hos ArkivDigital är Sveriges befolkning 1950 och Sveriges befolkning 1960. De bygger på 1951 respektive 1961 års mantalslängder, upprättade i slutet av 1950 och 1960, och omfattar alla som dessa år bodde i Sverige. Registren innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd.

För att få tillgång till de tre nya registren behöver man ha abonnemanget Allt-i-ett, som kräver den nya programvaran ArkivDigital 2.0. I basabonnemanget ingår endast Sveriges befolkning 1950.

Information om de nya registren finns på ArkivDigitals hemsida.

Länk http://blog.arkivdigital.se/mantalslangder/nya-kraftfulla-hjalpmedel-i-arkivdigital-2/

 

Boktips för emigrantforskare

Käre broder Edvard – i en emigrants fotspår en dokumentär berättelse skriven av Eva Eriksson. Den egna släktforskningen och en samling hundraåriga brev sporrade Eva Eriksson att följa en emigrerande släkting i spåren. I boken varvas berättelsen om August och Edvard utifrån breven och andra källor med faktabaserade kapitel om emigrationen, resorna över Atlanten och livet i Amerika.                                                                                  

Läs mer om boken på Eva Erikssons hemsida www.editum.se

Gratis tillgång till 57 miljoner bilder nu i helgen!

imagesLördag och söndag 14-15 november gratis tillträde till ArkivDigital. Över 57 miljoner bilder, motsvarande ca 114 miljoner avfotograferade sidor, finns då tillgängliga. Ett unikt tillfälle att utforska Sveriges historiska källmaterial; alltifrån kyrkböcker och bouppteckningar, till militärt material och domböcker. Där finns även fängelsehandlingar, skattelängder, handlingar från andra världskriget och mycket annat. I anknytning till gratisdagarna erbjuds även ett fördelaktigt pris på månadsabonnemang.

Länk till ArkivDigital

ArkivDigitals två gratisdagar sker i samband med Arkivens dag.

AD-vykort

Lördagen den 14 november firas Arkivens dag i hela Norden under det gemensamma temat Gränslöst. Överallt runt om i Norden berättas det om spännande livsöden och historiska händelser.  Vilka aktiviteter som finns på t.ex Landsarkiv, Regionarkiv eller bibliotek på olika orter kan man se under länken Arrangemang på hemsidan Arkivens dag. Där klickar man sedan på sitt län och därefter orten för att se vilka program som finns.

Besök från Släktforskarförbundet

Viktoria Jonasson
Viktoria Jonasson

Igår hade Släktdatas styrelse besök av Viktoria Jonasson, som är ledamot i förbundsstyrelsen samt representant för förbundet i Västergötland, Bohuslän och Göteborg. Viktoria visade en powerpointpresentation om förbundet och berättade om verksamheten.

Viktoria visade webbplatsen Rötter, där släktforskare kan hålla sig uppdaterade om vad som händer inom släktforskarvärlden samt få tillgång till databaser och andra hjälpmedel. T.ex. Porträttfynd, Anbytarforum, Artikel-Sök, Rötterarkivet och mycket mer. Detta finns samlat i Faktabanken.

Viktoria visade också en del böcker som förbundets förlag ger ut. Dessa kan köpas genom Rötterbokhandeln på nätet. Varje år ger förbundet också ut Släktforskarnas Årsbok. Man kan prenumerera på tidningen Släkthistoriskt Forum, som utkommer fem gånger om året. 

Förbundet driver också flera projekt, som både syftar till att samla in och tillgängliggöra släkthistoriskt källmaterial.

I samarbete med medlemsföreningarna arrangerar man Släktforskardagarna på olika orter varje år. Den tredje söndagen i mars varje år är utnämnd till Släktforskningens dag. Ett arrangemang som har stor betydelse för att lyfta fram släktforskningen och alla lokala släktforskarföreningar runt om i landet.

Viktorias besök blev en givande kväll för att få veta lite mer om Sveriges Släktforskarförbunds verksamhet samt inte minst deras webbplats Rötter.