Släktforskning och handarbete

 

Så var då första dagen av Släktforskardagarna i Borås till ända. Det mesta har fungerat alldeles lysande. Och som vår Mats-Olof sa vid lunchen: det är nog den godaste släktforskarlunch jag ätit någonsin!

På bilden ser ni fyra upphängda vepor. För er som inte vet så är det en tradition med en ”budkavel” som lämnas över från arrangerande förening till nästa års arrangörsförening – i detta fallet från Borås till Jönköping. Vepan har nu vuxit till fyra där det första broderiet (överst, längst till vänster) är från Örnsköldsvik 1994. De platser som arrangerat innan dess broderades in i efterhand. Därefter har vepan åkt land och rike kring.

Den första broderade texten lyder:

Vi i Nolaskog sätter på pränt,

att få denna budkavel vidare sänt.

Så alla skall veta var stämman har varit,

igenom Sveriges land farit.

Att mötas någonstans och knäcka nötter,

det blir så lätt när man söker sina rötter.

En hjälp på vägen, en utsträckt hand

för alla i detta avlånga land.

Örnsköldsvik 27/8 – 94

 

Släktdata lanserar moderniserad söksida

 

Kommande vecka, lagom inför Släktforskardagarna i Borås, lanserar Släktdata en moderniserad söksida. Förutom något förändrad layout så har nya funktioner lagts till.

Du hittar då också en instruktionsfilm till den nya sidan i vår Youtub-kanal

Som alltid är det risk att någon detalj inte klaffar fullt ut som det är tänkt så här i början – ha lite tålamod och hör gärna av dig och hjälp oss hitta eventuella ”buggar”.

Sockenstämmoprotokoll kryddat med AI – dags för andra källor

Nästa digitala träff med Släktdata går av stapeln tisdagen den 23 april kl 19.00. Du som är medlem får en länk dagen innan.

Denna gång är det Aina Wallström som kommer att berätta om Sockenstämmoprotokoll – något som vi andra i varierande grad tagit till oss. Aina kryddar också detta med nya rön från AI-världen.

Välkommen!

 

 

 

 

 

Släktdata behöver tillskott

Att hitta sina anfäder i Släktdatas register blir lättare och lättare. Antalet register hos Släktdata liksom spridningen över landet. Våra datatekniska funktioner fungerar utmärkt och registerhanteringen likaså – men allt måste styras av en styrelse.

Nu nalkas årsmötet och styrelsen behöver tillskott. Och förstärkning/upplärning i verksamhetens praktiska delar är nödvändig på sikt.

Kan DU styra Släktdata – vi behöver en ordförande. Och vi tar också gärna in intresserade som kan ingå i styrelsen eller arbetsgrupperna. Kringfunktioner som också behöver förstärkas är ”kommunikation”, d.v.s. någon som kan hjälpa till med digitala media. Du behöver inte bo i västra Sverige – vi har möten digitalt.

Skicka ett mejl så får vi pratas vid om du är det minsta intresserad

Vi i styrelsen och arbetsgrupperna

[email protected]

Månadsmöte 30 januari kl 19.00 för dig som är medlem i Släktdata

Du som är (eller blir) betalande medlem i Föreningen Släktdata kommer att någon gång varje månad under ”terminerna” ha möjligt att lyssna på en föreläsning och/eller delta i en frågestund med fokus på släktforskning. Möjlighet kommer också att finnas för att ställa frågor kring sökning i våra register. Detta sker via Google Meet – det fungerar ungefär som Zoom eller Teams – du klickar på länken och kommer med i mötet. Du är så aktiv du själv vill – bara lyssna eller själv ställa frågor. 

Alla är vi barn i början och vi hjälps åt att hantera tekniken. 

 

Släktforska i Danmark 

Kaj Jensen, van släktforskare med rötter både i Danmark och Finland, ger oss en vägledning i hur man släktforskar i Danmark. Kanske har du hört Kaj berätta om Nattmän – eller deltagit i någon aktivitet kring pilgrimsvandringar? 

Du som är betalande medlem (eller varit senaste åren) kommer att få länken skickad  dagen innan (29 januari). Du behöver inte anmäla dig. Antalet deltagare är begränsat men vi tror att alla som vill kan vara med. 

Välkommen! 


Du har väl betalat medlemsavgiften?

 

GOTT NYTT SLÄKTFORSKARÅR!

Föreningen Släktdatas målsättning är att förse släktforskare med material från kyrkoregister. Våra register har ställts till vårt förfogande av släktforskare från olika delar av landet och vi gör registren fritt tillgängliga för släktforskare.

Vi söker fler som vill hjälpa till i vår verksamhet. Är du intresserad av att delta i vår styrelse eller kan bidra till att utveckla vår hemsida är du välkommen att höra av dig till [email protected]. Vår verksamhet sköter vi via digitala möten alternativt i vår lokal Gamla torget, Mölndal.

Har du idéer eller förslag om hur Släktdata kan utveckla sin verksamhet är du välkommen att höra av dig. Du kan även höra av dig om du vill lämna bidrag till våra register eller bli registrerare.

Ett stort tack till våra registrerare som bidrar till att vår databas växer till glädje för släktforskare

NYHET!

Du som är (eller blir) betalande medlem i Föreningen Släktdata kommer att få tillgång till våra digitala föreläsningar med fokus på släktforskning. Möjlighet kommer också att finnas för att ställa frågor kring sökning i våra register.

Detta sker via Google Meet. Du kommer att få en inbjudan med en länk för att  komma  med i mötet. Du är så aktiv du själv vill – bara lyssna eller själv ställa frågor.

Välkommen!

 

Nu börjar vi…28 november kl 19

Du som är (eller blir) betalande medlem i Föreningen Släktdata kommer att någon gång varje månad under ”terminerna” ha möjligt att lyssna på en föreläsning och/eller delta i en frågestund med fokus på släktforskning. Möjlighet kommer också att finnas för att ställa frågor kring sökning i våra register. Detta sker via Google Meet – det fungerar ungefär som Zoom eller Teams – du klickar på länken och kommer med i mötet. Du är så aktiv du själv vill – bara lyssna eller själv ställa frågor.

Alla är vi barn i början och vi hjälps åt att hantera tekniken.

Riksarkivet – ur en släktforskares perspektiv är titeln på första presentationen den 28 november. Lisbet Rodin, som håller i presentationen är aktiv inom släktforskarföreningar i västra Sverige och även ledamot i Sveriges Släktforskarförbund. Men hon är inte arkivarie – så det hela blir ur en släktforskares perspektiv.

Riksarkivet – som ju har källorna till all vår möda – innehåller så enormt mycket, inte bara kyrkböckerna. Det blir en kort guidning kring vad som kan finnas och hur du kommer dit.

Du som är betalande medlem kommer att få länken skickad till dig samma dag. Du behöver inte anmäla dig. Antalet deltagare är begränsat men vi tror att alla som vill kan vara med.

Välkommen att vara med

Alla är vi valloner


Två föreläsningar för alla med intresse för släktforskning. Temat för dagen är valloner och vi får höra både DNA-experten Peter Sjölund och Anders Herou från Sällskapet Vallonättlingar. Avslutningsvis möts de båda i ett samtal.

 

Söndag 26 november klockan 10.15 – ca 13.30

Lokal: Redbergsteatern, Örngatan 6, Göteborg

Entré: 180 kr. 

Obligatorisk föranmälan.
Länk till info och anmälan: https://www.sv.se/avdelningar/sv-goteborg/kurser-hos-sv-goteborg/alla-ar-vi-valloner–peter-sjolund–anders-herou—slaktforskning-114726/

Arrangeras i samverkan med Göteborgsregionens Släktforskare och med stöd av Västra Götalandsregionen

 

Träffa Släktdata på Bohusläns museum

Släktforskning och hembygd Bohusläns museum,
Uddevalla
Lördag 23 september 2023 klockan 11.00-16.00

En dag där museet fylls med släktforskning och hembygd – utställande föreningar, föredrag, DNA-kurs, prova på släktforskning, topsning och mycket annat.

 

Välkommen att besöka Släktdatas
monter, där du kan få information och hjälp med att söka i våra register.

 

Ett arrangemang i samarbete mellan:

 

 

 

 

Träff med registrerare

Sökresultat med länkar till originalbilder


En regnig torsdag
i februari (den 23:de) hade vi inom Släktdata en halvdagsträff i vår lokal i Mölndal med några av våra aktiva registrerare, som bor inom närområdet till Mölndal/Göteborg. På programmet stod följande:

  • Vad händer när vi får in nya register
  • Rättningsprocesserna; Släktdatas resp. ArkivDigitals
  • Sökfunktionen; och vad vi planerar för framtiden, bl.a. fritextsökning
  • Diskussion om registreringsarbetet; tolkning, vad/hur skriva in i mallarna m.m.

Diskussionerna var livliga och givande med nya idéer och förslag och vi hoppas att framöver kunna samla till fler liknande träffar.

Ett stort tack till er som deltog och visade ert engagemang!

 

 

Nya funktioner – Namnförslag och extra sökresultat

Nu lanserar vi två nya funktioner i sökningen, namnförslag och extra sökresultat. Båda funktionerna använder en helt ny sökteknik.

Namnförslag

När man börjar skriva ett namn i sökrutan så visas först förslag på förnamn och när man sedan går vidare och skriver efternamn (efter kommatecken) så visas förslag på både för- och efternamn. Båda förslagsvarianterna bygger på att förnamnet och namnkombinationen finns någonstans i vår databas. Det vill säga vi visar inte namnförslag som inte existerar.


Namnförslag på förnamn

 


Och här efternamnsförslag

Den sista bilden visar att det bara finns två namnvariationer som börjar med “fatima, ka”. Om vi fortsätter och gör en “börjar med-sökning” så ser vi att det finns 23 poster i databasen, varav en heter Karlsdotter i efternamn.

 

Extra sökresultat

De extra sökresultaten presenteras under en egen rubrik efter de ordinarie resultaten. Dessa rader inleds med en färgad ruta (grön, orange eller röd) som antyder hur pass relevant resultatet kan vara. Det är inte helt säkert att de extra sökresultaten är relevanta i alla lägen och ibland visas de inte alls.
Vi hoppas att detta kan hjälpa några släktforskare att hitta personer som kanske inte finns där man tror i databasen.

Här är några exempelsökningar:

Sökning med både titel och adress, Karkner från Rostock

https://slaktdata.org/?namn=%2C%20karkner&titel=bagare&adress=rostock

Om man fyller i fler sökfält än bara namn, här bagare från Rostock, så brukar de extra sökresultaten bli mer relevanta.

Här hittar vi alltså Karkners andra vigselnotis som ett extra resultat (den andra notisen kom inte med i ordinarie sökning eftersom Rostock inte nämns)

 

Skomakare Knapp

https://slaktdata.org/?namn=%2Cknapp&titel=skomakare&rtypf=on&rtypv=on&rtypd=on&styp=exact

Här hittar vi inte hittar någon skomakare knapp i ordinarie sökning, men han finns omnämnd i Österlövsta i övrigtkolumnen och det senare dyker upp som extra sökresutat.

 

Mer sökning, efternamn Beronius
https://www.slaktdata.org/?namn=%2C%20beronius&titel=handelsman&rtypf=on&rtypv=on&rtypd=on&rtyph=on&rtypj=on&styp=exact

Här söker vi efternamn Beronius och hittar mycket riktigt några sådana, bl.a i Alingsås.
De extra sökresultaten här hittar även ett antal registerposter med namnet Beronius i Adress- och övrigtfälten.

 

Vi fortsätter att jobba med att trimma sökningen så att resultaten blir så bra som möjligt.

Amerikaarvet


En dag 1985
fick min far ett brev märkt Kungl. Utrikesdepartementet. Brevet visade sig innehålla en 32-sidig något svårläst släktutredning som rörde kvarlåtenskapen efter en för min far okänd släkting i USA. Hans namn var Carl Larson och han hade avlidit 1979 i en ålder av 75 år i Tacoma, Pierce i staten Washington. Han var vid sin bortgång ogift och saknade barn. Carl var född i USA i mars 1904 av svenska föräldrar som utvandrat från Boråstrakten. Fadern från Borgstena församling 1886 och modern från Bredareds församling 1892.

UD.s utredning, syftade till att ta reda på hur kvarlåtenskapen efter Carl Larsson skulle fördelas och vilka som skulle kunna vara Carls arvtagare i Sverige. UD hade lyckats hitta trettiotre arvsberättigade personer i Sverige, varav min farmor var en. Detta gjorde att min far och hans syskon blev arvtagare, eftersom hans mor, min farmor alltså, var död sedan länge. Carls föräldrar var döda och det framgick inte hur många arvsberättigade släktingar det fanns i USA.

För att få hjälp med att reda ut hela den här historien hade Sveriges Generalkonsulat i New York tagit hjälp av flera advokatfirmor i USA. Deras uppgifter var att, dels hjälpa till med att avveckla dödsboet, dels att ta reda på vilka som skulle kunna vara berättigade att få del av kvarlåtenskapen. Detta visade sig emellertid vara en ganska komplicerad historia med mycket matematik. Detta bland annat beroende på, att enligt arvsordningen i USA, så räknas tydligen även kusiner, kusinbarn och kusinbarnbarn som arvsberättigade.

Några av arvtagarna i USA hade tydligen inte lyckats komma överens om hur arvet skulle fördelas utan det blev överklaganden och hela rättsprocessen tog ca sex år. Då hade den vandrat genom flera rättsinstanser och den avgjordes slutligen 1980 av Suprime Court i staten Washington. Det vill säga delstatens högsta domstol. Orsaken till att det tog så lång tid berodde även på att Generalkonsulatet hade överklagat de höga advokatkostnaderna.

Svenskättlingen Carl Larsson hade lyckats väl i USA och han efterlämnade en förmögenhet på 490 000 dollar. När dödsboets alla kostnader för boutredning, skatter, advokat- och begravningskostnader mm var klara, återstod 235 000 dollar att fördela bland arvtagarna. 23.000 dollar tillföll de 33 svenska förmånstagarna. Allt enligt en mycket komplicerad matematik (Generalkonsulatets egna kostnader för förrättningen uppgick till ca 5.000 kr.)

Min far och hans fem syskons del av arvet blev till slut att de fick 1.434 kr var.

Carl Larssons föräldrar:

Fadern Carl Levin Larsson föddes i Elgarås i Borgstena församling (P) den 19/9 1866 (AD AI:7 (1874-1892) b 338, s 325) Han utvandrade till Amerika, New York, 20 år gammal den 2/4 1886. (Carl Levin hade även tre syskon som utvandrade till Amerika under 1880-talet.)

Modern Clara Rebecka Larsdotter föddes i Segerstorp i Bredareds församling (P) den 12/1 1869 (AD AI:14 (1878-1894) b 203, s 193. Hon utvandrade till Amerika, Seattle 23 år gammal den 10/11 1892.

Paret träffades sedan tydligen någonstans i Amerika och gifte sig där 1896 vilket resulterade i att sonen Carl föddes 1907. Han som sedan blev huvudpersonen i den här berättelsen. Det kan naturligtvis även ha varit så att paret lärt känna varandra från sina hemtrakter eftersom det inte var så långt mellan deras födelseplatser.

2021-03-03

Lennart Larsson

(Släktdata)

PS.

Hjälp med att spåra Carl Larsson i USA fick jag genom den alltid glada och vänliga Amerikakännaren Charlotte Börjesson från DIS.

Släktdatas samarbete med ArkivDigital

Samarbetet innebär att ArkivDigital fått tillgång till registerposter från Släktdata och dessa poster har nu kopplats samman med ArkivDigitals kyrkböcker och blivit sökbara i AD:s register.

De nya sökbara uppgifterna är fördelade på AD:s befintliga register med födda, vigda och döda enligt följande:

  • Födda, delar av Sverige: 649 739 nya poster
  • Vigda, delar av Sverige: 169 050 nya poster
  • Döda, delar av Sverige: 514 378 nya poster

Uppgifterna kommer framför allt från västra Sverige men det finns också en del sökbar information om födslar, vigslar och dödsfall från övriga delar av Sverige.


ArkivDigitals register
gör det enklare för dig att hitta information om när och var dina förfäder föddes, vigdes och dog. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i kyrkböckerna gör du en snabb sökning i AD:s register.

När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften där.

Ovanstående gäller om du har ett abonnemang hos ArkivDigital.

 

Hos Släktdata finns registren naturligtvis kvar för sökning och nedladdning som vanligt. Med Släktdatas sökfunktion kan man t.ex. söka i endast en församling eller utöka till även närliggande församlingar. Här väljer man också om man vill söka i en särskild registerserie eller i flera samtidigt. Man kan alltså söka bland födda, vigda, döda, husförhör, flytt, bouppteckning, dombok eller mantal eller samtliga på en gång.Välj fliken ”Registersökning”.

Utveckling och förbättring av Släktdatas sökfunktion pågår för närvarande bl.a. för anpassning till mobila plattformar.

ARKIVENS DAG 2019


LÖRDAGEN DEN 9 NOVEMBER
är du välkommen att besöka ett arkiv.

Varje år i november har olika arkivinstitutioner i hela Sverige öppet hus.

I år är temat ”Gömt eller glömt?”. Ordet skattgömma passar bra som beskrivning av arkiven, där vårt gemensamma minne finns bevarat.

Arrangemangen i det län där du bor kan du se på hemsidan för Arkivens dag.
https://www.arkivensdag.nu/

Där kan du även läsa mer om vad som finns i de olika arkiven.

 

Bakom Arkivens dag står SASS ”Svenska arkiv i samverkan för synlighet” som består av landets arkivorganisationer Föreningen arkivverksamma inom landsting och kommun (FALK), Föreningen för arkiv och informationsförvaltning (FAI), Näringslivets Arkivråd (NLA),  Riksarkivet och Svenska Arkivförbundet.

 

 

 

 

En märklig historia på Kärra gästgiveri i Mölndal

Lennart Larsson är mångårig medlem och styrelseledamot i Släktdata. Han berättar här hur han fann denna märkliga historia i samband med sin forskning.

 

När man håller på med släktforskning så träffar man ibland på en del märkliga historier från förr. Jag håller för Släktdatas räkning på med att registrera födda i Fässbergs församling, som nu är densamma som Mölndal. I det här arbetet har jag förutom Arkiv Digital använt mig av en fantastisk bok om både dåtidens och nutidens Mölndal som är utgiven 1993. Den heter ”Mölndal lantbruks och trädgårdsstad i förvandling”.

Hela historien utspelar sig antagligen i mitten av 1800-talet i en liten by vid namn Kärra som låg i södra delen av Mölndal nära E 6-an och alldeles där AstraZenecas stora anläggningar nu ligger. I byn fanns ett ganska känt gästgiveri, som även inrymde ett tingshus.

Kärra gästgiveri, Mölndal
Foto från digitaltmuseum.se

Jag citerar ur boken: ”En lustig historia berättas om en gästgivare som hette Janne gemenligen kallad ”Skinnbyxan” eftersom han alltid gick klädd i skinnbyxor. Av någon anledning fann han livet ej längre värt att leva, utan hängde sig en natt i ett vagnslider. Änkan, som fann detta dödssätt allt för mycket generande, forslade liket med en trogen tjänares hjälp ner till den lilla bäcken och ställde det huvudstupa ner i vattnet. På morgonen dagen efter fanns ju liket och allmänt utspriddes, att gästgivaren råkat falla i vattnet, då han föregående dag varit nere med kreaturen. Begravningen blev ståtlig. Den enda likvagn som fanns i länet och som tillhörde domkyrkoförsamlingen, skulle förstås användas, vid ett så högtidligt tillfälle. Det sipprade emellertid snart nog ut, att vår man samtidigt både hängt och dränkt sig, och änkan fick uppbära månget speord därför. Det berättas även, att domkyrkans likvagn under många år fick stå oanvänd.”

Mina kommentarer:

Den här händelsen blev nog lite av en skandal. Att en som tagit livet av sig (självspilling) fick åka likvagn och sedan dessutom blev begravd i vigd jord. En likvagn var till långt in på 1930-talet en stor prålig vagn i svart och silver som drogs av två svarta hästar.

I samma artikel berättas det om spöpålen som stod utanför gästgiveriet/tingshuset. Det var där som den beryktade mästertjuven Kalle Glashatt, fick slita 40 par spö. Med par menas att den som utdelade straffet hade två spön i handen.
Man kunde från gästgiveriet som var ett skjutsställe, få skjuts till Kungsbacka, knappt två mil alltså, för en summa på 2 kr.

Den här historien har jag funnit nyligen och jag tänker forska vidare för att försöka få reda på mer om det inträffade och vilka som var inblandade. Det blir ju bland annat intressant att få se vad som står i dödboken.

Runes utdrag ur gamla domböcker del 1

En av Släktdatas flitiga registrerare är Rune Eyram. Under sin släktforskning har han samlat intressanta utdrag ur gamla domböcker, som han gärna delar med sig av här på hemsidan.

Rune berättar om hur han började släktforska:  ”Jag började med släktforskning 2011, då jag återfann några släktkrönikor som en morbror till mig hade skapat i början av 1970-talet. Han och hans hustru satt fysiskt på Landsarkivet i Göteborg och läste i gamla kyrkböcker. Han började med att dokumentera sina föräldrars härkomst. Nu har jag hållit på i cirka 8 år och kommit otroligt långt på min fars sida. Spännande! Nästan all min fritid går idag till att släktforska, framförallt genom att läsa gamla domböcker som berättar om vad som hände förr.”

Vad hände i kyrkan 1692/93? – Brottet och straffet

Följande tilldrog sig i Väne härad och häradsrätten där vid vintertinget i januari 1693.

Först den 17:e januari nummer 6:

     Anklagade cronans lähnsman Oluf Peerson poijken Oluf Tohlson i Låkered, som skolat giordt een annan poijke Joen Erichson blodwijte i Wassenda kyrkia sidste sommars under predijkanen. Denne poijken Oluf wid 12 åhrs ålder, tillståhr, att såsom han på lächtaren satt baakom den andre och hade ett lijtet strå i handen och Jon såg sig tillbakars, hölt Oluf strååt för honom, hwarpå han stack sig lijtet i nähsan och blödde 3 droppar. Wijdare hade dee intet ??? wäxla, hwarföre skall Oluf Tohlson androm till skyy och warnagel, sittia een söndag i Wassende kyrkioståck.

Sedan dagen efter den 18:e under nummer 21:

     Poijken Anund Jonson i Bördzled, som under gudstiensten taget een bonde Oluf Ingorson uthi håret i Tunhembs kyrkio, det poijken, wid 13 åhrs ålder wedergår, doch intet, at håret losnade, utan sachta, mädan Oluf soof, det han nu eij heller aldehles neeka kunde. Altså i anledning af Kongl stadgan öfwer eeder och sabbatsbrott 687, 7de punkten, skall poijken för sitt förseande sittia een söndag under predijkan i ståcken.

Därefter den tredje dagen 19/1 under nummer 40 skrevs följande:

     Klagade cronans länsman till drängen Anders Olufson wid Trollhättan, och Bengt Larson i Hoyum /: å skattecrone :/ som skohle dee om een söndag wid näste Martini tijd i Gierdhembs kyrkio under predijkan hårdragets; Och ehuruwähl dee beggie will i förstohne hertill neeka, så betygade både een gift boofast man Erich Anderson i Sylte, som drängiarne wid sine 18 åhr Arfwid Månson i Holm och Anders Bengtson ibm, uppå des aflagde eeder, at desse hårdroges så swårt, at dee behöölo hwars annars håår i händerne, och det tillbahr sig således, at den störste drängen Anders Olufson först tog up ett tunt jern, och wille dermed nypa Bengt i nähsan, så fattade Bengt /: som betygas 17 åhr gammal :/ först Anders i håret, och således den andre igien, så at håret lossade. Altfördy efter Kongl: förbud emot slagzmåhl och oliud i kyrkierna den 22e decembr: 686 plichta dee hwar /: för sitt grofwe och förargel: förseande :/ 100 cr s:mt. Och som dee till peningebööter aldehles oförmögne; lup dee nu hwar 6 gånger gatulopp och skohla stå kyrkioskrift.

SLÄKTFORSKARHACK

Gör dig redo för årets släktforskarhack!

Vi släktforskar tillsammans i Göteborgs Stadsbiblioteks utställningshall.

Söndagen den 28 oktober klockan 10-16

Vi varvar erfarna och nybörjare, handledare finns med och hjälper till.

Tag med egen bärbar dator.


Kortare presentationer
av intresse för släktforskare bryter av, så att vi lyfter huvudet från skärmen ibland. Det finns kaffe att pigga upp sig med dessutom.

Antalet platser är begränsat så anmäl dig i tid.

Du anmäler dig i en informationsdisk på Göteborgs stadsbibliotek eller på telefon 031-368 34 00. Du kan läsa mer om hur du anmäler dig på stadsbiblioteket.nu/boka.

Är du nybörjare ser vi gärna att du deltar i en introduktionskurs på tre timmar dagen innan (ingen avgift). Detta sker i Göteborgsregionens Släktforskares lokaler på Erik Dahlbergsgatan 36 B. Anmäl dig till kursen HÄR.

Vi planerar att äta en gemensam middag på en restaurang i närheten efter nedmontering av hacket. Anmäl intresse till GRS: [email protected],


I samarbete med Göteborgsregionens Släktforskare, Släktdata, Dis-Väst och Landsarkivet/Riksarkivet samt Arkiv Digital.

 

Uppgradering Centrala soldatregistret

 

Centrala Soldatregistrets databas med över 510 000 indelta soldater från Norrland till Skåne har uppgraderats. Eftersom även föräldrar, hustru och barn registreras i den mån man får in dessa uppgifter, beräknas det finnas ca 3 miljoner personer i basen. Det är soldater som antagits i svenska armén mellan 1682-1901.

Soldaten, som samtidigt som han var satt att försvara vårt land, odlade upp mycket av den åkermark vi i dag livnär oss på. Beräkningar vill göra gällande att soldaten under sin historia även hann med att odla upp ca femhundratusen tunnland åkermark. Det är soldaten i den indelta armén som utförde många offentliga arbeten. Det var detta manskap som bland annat var med och byggde järnvägarna och kanalerna genom landet.

Det var i många fall soldaten som när han kom hem till socknen lärde barn och övriga att läsa och skriva samt förstå vad de läste, en nog så viktig uppgift. Denna konst hade han lärt sig på möten runt om på landets övningshedar.

Databasen som finns på Linköpings Universitets databas har omkring 950 000 besökare årligen, vilket gör den till en av de mer besökta enskilda baserna på universitetets stora server.

Databasen, som finns under registrets hemsida med adressen www.soldatreg.se, har blivit en god källa till den egna forskningen,  den akademiska forskningen och hembygds- och släktforskarna.

Verktyg för att visualisera släktskap

Snubblade över detta användbara verktyg för släktforskare,  Family Trees (Beta), för att översiktligt visualisera släktträd. Verktyget är utvecklat av B.F. Lyon.

Notera anförlusterna högst upp på bilden. Den ena har jag ”pinnat” informationsfönster med information om personerna. Klicka på bilden för att visa den i full storlek.

Detta är, såvitt jag vet, det enda träd som visualiserar anförluster på ett tydligt och enkelt sätt. Det är ett interaktivt verktyg med diverse funktioner som jag bara har nosat lite grand på än så länge. Man kan ladda in sin egen GEDCOM-fil och välja rotperson. Hela programmet körs direkt i webbläsaren så inget data lagras på någon server.

Några av funktionerna:

  • Visa anor
  • Visa ättlingar
  • Visa levnadslinjer (alla personer visas alltid på en tidslinje som visas i marginalerna)
  • Visa flaggor för födelseort
  • Visa färgmarkeringar för alla olika födelseorter
  • Visa diverse historiska fakta när man ”hovrar” över högermarginalen
  • Visa statistik för personerna i släktträdet när man hovrar över vänstermarginalen
  • Statistiskt DNA-bidrag i procent från rotpersonen vid visning av ättlingar

Man kan inte spara det visade släktträdet utan man får antingen skriva ut det eller kopiera det till en bild med något skärmdumpverktyg (jag använder Snipping tool från Microsoft).

Tipstack, Staffan Betnér

Ny bok om släktforskning

Cajsa Andersdotters värld – En närbild av Sverige på 1700- och 1800-talet

Av Bengt Hallgren

En faktabok som låter läsaren följa en fattig släkt från Dalsland, Västergötland och Bohuslän från omkring 1760 till 1910. En rad kopplingar till Sveriges historia visar hur de politiska och religiösa makthavarnas beslut påverkade de enkla människornas liv. Med sina  källhänvisningar ger boken exempel på den mängd data som går att hämta ur kyrkböcker, mantalslängder, skiftesprotokoll, generalmönsterrullor och bouppteckningar också när man forskar om människor på samhällets botten.

Jan Olov Nilsson, författare och släktforskare med rötter i Värmland, skriver: Den här boken kan fungera som lärobok i släktforskning. Det gäller inte bara metodiken i det praktiska följandet av en släkt, att hitta källor utanför kyrkböckerna, att källkritiskt granska varje uppgift och pröva sannolikheten. Boken ger dessutom förklaringar till begrepp och termer som alla släktforskare stöter på, och som här förklaras i ett sammanhang och inte bara som glosor.

Mer information om boken hittar du här:

https://www.bokus.com/bok/9781977635419/cajsa-andersdotters-varld-en-narbild-av-sverige-pa-1700-och-1800-talet/

Ett julklappstips för släktforskare!

 

SparaSpara

SparaSpara