Släktdatas samarbete med ArkivDigital

Samarbetet innebär att ArkivDigital fått tillgång till registerposter från Släktdata och dessa poster har nu kopplats samman med ArkivDigitals kyrkböcker och blivit sökbara i AD:s register.

De nya sökbara uppgifterna är fördelade på AD:s befintliga register med födda, vigda och döda enligt följande:

  • Födda, delar av Sverige: 649 739 nya poster
  • Vigda, delar av Sverige: 169 050 nya poster
  • Döda, delar av Sverige: 514 378 nya poster

Uppgifterna kommer framför allt från västra Sverige men det finns också en del sökbar information om födslar, vigslar och dödsfall från övriga delar av Sverige.


ArkivDigitals register
gör det enklare för dig att hitta information om när och var dina förfäder föddes, vigdes och dog. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i kyrkböckerna gör du en snabb sökning i AD:s register.

När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften där.

Ovanstående gäller om du har ett abonnemang hos ArkivDigital.

 

ARKIVENS DAG 2019


LÖRDAGEN DEN 9 NOVEMBER
är du välkommen att besöka ett arkiv.

Varje år i november har olika arkivinstitutioner i hela Sverige öppet hus.

I år är temat ”Gömt eller glömt?”. Ordet skattgömma passar bra som beskrivning av arkiven, där vårt gemensamma minne finns bevarat.

Arrangemangen i det län där du bor kan du se på hemsidan för Arkivens dag.
https://www.arkivensdag.nu/

Där kan du även läsa mer om vad som finns i de olika arkiven.

 

Bakom Arkivens dag står SASS ”Svenska arkiv i samverkan för synlighet” som består av landets arkivorganisationer Föreningen arkivverksamma inom landsting och kommun (FALK), Föreningen för arkiv och informationsförvaltning (FAI), Näringslivets Arkivråd (NLA),  Riksarkivet och Svenska Arkivförbundet.

 

 

 

 

En märklig historia på Kärra gästgiveri i Mölndal

Lennart Larsson är mångårig medlem och styrelseledamot i Släktdata. Han berättar här hur han fann denna märkliga historia i samband med sin forskning.

 

När man håller på med släktforskning så träffar man ibland på en del märkliga historier från förr. Jag håller för Släktdatas räkning på med att registrera födda i Fässbergs församling, som nu är densamma som Mölndal. I det här arbetet har jag förutom Arkiv Digital använt mig av en fantastisk bok om både dåtidens och nutidens Mölndal som är utgiven 1993. Den heter ”Mölndal lantbruks och trädgårdsstad i förvandling”.

Hela historien utspelar sig antagligen i mitten av 1800-talet i en liten by vid namn Kärra som låg i södra delen av Mölndal nära E 6-an och alldeles där AstraZenecas stora anläggningar nu ligger. I byn fanns ett ganska känt gästgiveri, som även inrymde ett tingshus.

Kärra gästgiveri, Mölndal
Foto från digitaltmuseum.se

Jag citerar ur boken: ”En lustig historia berättas om en gästgivare som hette Janne gemenligen kallad ”Skinnbyxan” eftersom han alltid gick klädd i skinnbyxor. Av någon anledning fann han livet ej längre värt att leva, utan hängde sig en natt i ett vagnslider. Änkan, som fann detta dödssätt allt för mycket generande, forslade liket med en trogen tjänares hjälp ner till den lilla bäcken och ställde det huvudstupa ner i vattnet. På morgonen dagen efter fanns ju liket och allmänt utspriddes, att gästgivaren råkat falla i vattnet, då han föregående dag varit nere med kreaturen. Begravningen blev ståtlig. Den enda likvagn som fanns i länet och som tillhörde domkyrkoförsamlingen, skulle förstås användas, vid ett så högtidligt tillfälle. Det sipprade emellertid snart nog ut, att vår man samtidigt både hängt och dränkt sig, och änkan fick uppbära månget speord därför. Det berättas även, att domkyrkans likvagn under många år fick stå oanvänd.”

Mina kommentarer:

Den här händelsen blev nog lite av en skandal. Att en som tagit livet av sig (självspilling) fick åka likvagn och sedan dessutom blev begravd i vigd jord. En likvagn var till långt in på 1930-talet en stor prålig vagn i svart och silver som drogs av två svarta hästar.

I samma artikel berättas det om spöpålen som stod utanför gästgiveriet/tingshuset. Det var där som den beryktade mästertjuven Kalle Glashatt, fick slita 40 par spö. Med par menas att den som utdelade straffet hade två spön i handen.
Man kunde från gästgiveriet som var ett skjutsställe, få skjuts till Kungsbacka, knappt två mil alltså, för en summa på 2 kr.

Den här historien har jag funnit nyligen och jag tänker forska vidare för att försöka få reda på mer om det inträffade och vilka som var inblandade. Det blir ju bland annat intressant att få se vad som står i dödboken.

Runes utdrag ur gamla domböcker del 1

En av Släktdatas flitiga registrerare är Rune Eyram. Under sin släktforskning har han samlat intressanta utdrag ur gamla domböcker, som han gärna delar med sig av här på hemsidan.

Rune berättar om hur han började släktforska:  ”Jag började med släktforskning 2011, då jag återfann några släktkrönikor som en morbror till mig hade skapat i början av 1970-talet. Han och hans hustru satt fysiskt på Landsarkivet i Göteborg och läste i gamla kyrkböcker. Han började med att dokumentera sina föräldrars härkomst. Nu har jag hållit på i cirka 8 år och kommit otroligt långt på min fars sida. Spännande! Nästan all min fritid går idag till att släktforska, framförallt genom att läsa gamla domböcker som berättar om vad som hände förr.”

Vad hände i kyrkan 1692/93? – Brottet och straffet

Följande tilldrog sig i Väne härad och häradsrätten där vid vintertinget i januari 1693.

Först den 17:e januari nummer 6:

     Anklagade cronans lähnsman Oluf Peerson poijken Oluf Tohlson i Låkered, som skolat giordt een annan poijke Joen Erichson blodwijte i Wassenda kyrkia sidste sommars under predijkanen. Denne poijken Oluf wid 12 åhrs ålder, tillståhr, att såsom han på lächtaren satt baakom den andre och hade ett lijtet strå i handen och Jon såg sig tillbakars, hölt Oluf strååt för honom, hwarpå han stack sig lijtet i nähsan och blödde 3 droppar. Wijdare hade dee intet ??? wäxla, hwarföre skall Oluf Tohlson androm till skyy och warnagel, sittia een söndag i Wassende kyrkioståck.

Sedan dagen efter den 18:e under nummer 21:

     Poijken Anund Jonson i Bördzled, som under gudstiensten taget een bonde Oluf Ingorson uthi håret i Tunhembs kyrkio, det poijken, wid 13 åhrs ålder wedergår, doch intet, at håret losnade, utan sachta, mädan Oluf soof, det han nu eij heller aldehles neeka kunde. Altså i anledning af Kongl stadgan öfwer eeder och sabbatsbrott 687, 7de punkten, skall poijken för sitt förseande sittia een söndag under predijkan i ståcken.

Därefter den tredje dagen 19/1 under nummer 40 skrevs följande:

     Klagade cronans länsman till drängen Anders Olufson wid Trollhättan, och Bengt Larson i Hoyum /: å skattecrone :/ som skohle dee om een söndag wid näste Martini tijd i Gierdhembs kyrkio under predijkan hårdragets; Och ehuruwähl dee beggie will i förstohne hertill neeka, så betygade både een gift boofast man Erich Anderson i Sylte, som drängiarne wid sine 18 åhr Arfwid Månson i Holm och Anders Bengtson ibm, uppå des aflagde eeder, at desse hårdroges så swårt, at dee behöölo hwars annars håår i händerne, och det tillbahr sig således, at den störste drängen Anders Olufson först tog up ett tunt jern, och wille dermed nypa Bengt i nähsan, så fattade Bengt /: som betygas 17 åhr gammal :/ först Anders i håret, och således den andre igien, så at håret lossade. Altfördy efter Kongl: förbud emot slagzmåhl och oliud i kyrkierna den 22e decembr: 686 plichta dee hwar /: för sitt grofwe och förargel: förseande :/ 100 cr s:mt. Och som dee till peningebööter aldehles oförmögne; lup dee nu hwar 6 gånger gatulopp och skohla stå kyrkioskrift.