Journalisten och författaren John Chrispinsson berättar om glömda svenskars öden och äventyr i våra grannländer och om konsekvenserna av att delar av historien tappas bort på vägen.
Årets Släktforskardagar var ganska bra, men jag tyckte mig se en tendens till att föredragen tilldrog sig ett minst lika stort intresse som själva utställningen. Det fanns inte mindre är 25 olika föredrag att välja mellan. Det var naturligtvis som vanligt, de stora utställarna som dominerade. Arkiv Digital, Ancestry, DIS, Family Search, Family Tree DNA, Riksantikvarieämbetet, SVAR, Sveriges Släktforskarförbund m. flera. Sedan fanns här ett antal lokala släktforskarföreningar som ju för många, inte är särskilt intressanta, om man inte har anor i trakterna förstås. Själv tyckte jag att utställardelen inte var så intressant. Att det dessutom var förfärligt varmt i lokalen gjorde ju inte saken bättre.
Lördagen drog ca 3,500 besökare, men söndagen var något avslagen. Eftersom jag inte var utställare den här gången, så hade jag för en gång skull tillfälle att visitera ett antal föredrag, vilket jag fann mycket givande. Varje föredrag drog mellan 200 till 500-600 åhörare. Här begränsades antalet åhörare ibland av lokalens storlek. Folk fick ibland helt enkelt inte sittplats utan stod efter väggarna och lyssnade. Karl-Magnus Johansson från Göteborgs Landsarkiv gjorde bra ifrån sig med ett i dessa sammanhang helt nytt ämne, nämligen ”Historiskt väder.” Kalle Bäck var en lysande bra föreläsare som talade om ”Torpare och backstugusittare under 1800-talet.” Karin Bojs berättade om sin bok ”Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren”. En bok som till skillnad från övriga böcker i DNA-genren är riktigt begriplig. Den innehåller alltså inte en massa mer eller mindre svårförståeliga begrepp.
En intressant sak i sammanhanget är att DNA-tester, tilldrog sig stort intresse. Det var kö hela tiden till Family Tree DNA och Ancestry, där besökarna kunde ”topsa” sig och därmed på plats, köpa en test, som sedan skickades till USA för analys. Priset varierade beroende på typ av test mellan 700 – 1400 SEK. Man fick sedan vänta på resultatet ca en månad.
Släktforskardagarna 2016 skall vara i Umeå. Som ”sydlänning” tycker jag inte att detta är så lyckat. För övrigt tycker jag också att den tendensen som vi såg här, det vill säga med större fokus på föredrag, borde vi ta till oss vid 2016 års Släktforskardag i Gbg.
Lennart Larsson
Onsdag 30 september klockan 19.00 i Kulturhuset Kajutan, Henån
Christina Ström, redaktör för tidskriften Mimers Brunn som handlar om arkeologi, etnologi och historia i Västra Götaland, föreläser om ”Livets högtider”.
Fri entré / fika 25 kronor
VÄLKOMNA!
Arr: Föreningen Orusts Släktforskare och Studieförbundet Vuxenskolan
På Bohusläns Museum i Uddevalla träffas norska och svenska släktforskare för att utbyta erfarenheter. Båda dagarna kan man höra på föredrag, som har anknytning till årets maritima tema. Utställning av lokala släktforskarföreningar, som kommer att visa sin verksamhet. Föreningen Släktdata har en monter, där man kan få hjälp att söka i våra register. Grensetreff 2015 är ett samarbete mellan Bohusläns Museum, Uddevalla Släktforskare, DIS Norge, Svenska Migrationscentret och Sveriges Släktforskarförbund. Besöksadress: Bohusläns Museum, Museigatan 1, Uddevalla Museet har öppet mellan klockan 10.00-16.00 Fritt inträde till museet och utställningarna. Inträde till föredragen 25 kr/föredrag.
Föreningen Strömstads Släktforskare och Skee sockens hembygdsförening bjuder in till två späckade dagar med intressanta föredrag och utställningar för er som är intresserade av släktforskning och/eller hembygd.
Släktdata är också på plats och visar hur gratis man söker i föreningens databaser.
Information och karta på hemsidan, bohuslan.eu och på hemsidan till Föreningen Strömstads Släktforskare, www.stromgen.se
Väl mött i Skee Församlingshem – fritt inträde. Fredag öppet 11:00 till 18:00, lördag 10:00 till 16:00
30-31 augusti i Karlstad CCC
Tage Erlanders gata 8
Lördag 9.00–17.00 och Söndag 9.00–16.00
Mängder med utställare samt intressanta föreläsningar och produktpresentationer.
Entré 50kr
Självklart hittar du Släktdata där också! Kom förbi och säg hej på fjärde våningen.
I Sverige är den ideella sektorn i princip undantagen från att redovisa moms. EU-kommissionen vill ändra på detta och vidhåller sina planer på att momsbelägga den ideella sektorn. Kampen har pågått ett antal år men oron finns och snart kommer med stor sannolikhet någon form av beslut. Vid närmare studie av Kommissionens betänkande så ser Kommissionen en annan utveckling med föreningar som allt mer är affärsdrivande och att det då inte finns skäl att behandla sådan verksamhet annorlunda än vanlig företagsverksamnet.
Det är en högst påtaglig utveckling som förr eller senare kommer att få konsekvenser.
Problemet är den stora spännvidd som finns i den ideella sektorn. Där finns föreningar som omsätter 30 000 kronor på ett år till föreningar som omsätter mer än 50 miljoner kronor årligen. Det har förekommit förslag från svensk sida att föreningar som har en låg omsättning skulle bli momsbefriade. Kommissionen har däremot inte accepterat denna lösning.
Förra året hettade det till då finansministern trappade upp motståndet och gav ett hot om att blockera alla uppgörelser om moms i EU. Så kom finanskrisen och frågan tysnades ned.
Med all säkerhet när alla finanskrisfrågor är lösta kommer momsfrågan att läggas på bordet igen. Ett plus i kanten är att Europaparlamentet ställer sig bakom det momsundantag för ideell sektor som de nordiska länderna framfört, men det verkar inte vara argument som biter på vare sig Kommissionen eller dess tjänstemän.
Med stort intresse håller Föreningen Släktdata kontroll på momsfrågan och lär återkomma när det börjar hetta till igen.
Björn Jönsson
Ordföranden
Efter påtryckningar från bl.a. släkt- och hembygdsforskare kommer regeringens förslag att enbart bokföra medborgarana på kommun att ändras. Man kommer att införa begreppet distrikt som kommer att motsvara den församlingsindelning som gällde den 31 december 1999. Därmed kommer sockenindelningen att leva vidare.
Tack alla er och hela föreningen Släktdata som kraftfullt tog avstånd från att frångå sockenindelning.
/ Björn Jönsson, Ordförande, Släktdata
Rotemansarkivet innehåller folkbokföringshandlingar som är indelade i distrikt – rotar, och omfattar åren 1878-1926.
Här kan också finnas anteckningar om militärtjänstgöring, fattigundervårdsstöd mm.
Alla rotar är ännu inte registrerade, men registreringen pågår för fullt och planeras att vara klar 2016.
Till sidan där man kan söka i databasen.
Om databasen Rotemansarkivet
På Stockholms stadsarkivs webbplats finns mer information om Rotemansarkivet.
Skånes Genealogiska förbund och Landsarkivet i Lund har startat ett projekt, en ny databas, som kan bli till hjälp för forskare med rötter i Skåne som letar efter fadern till oäkta barn.
Arkiv Digital fortsätter med att fotografera olika arkivhandlingar. Nu har man börjat med Göteborgs Mantalskontors mantalslängder för åren 1946 och 1947. I dessa mantalsländer finns avtryck av de plåtar som fanns för alla Göteborgare. Dessa användes inte bara för mantalslängderna utan också för skattsedlar mm. Böckerna finns indelade i respektive församling. Vissa församlingar har kanske upp till 4 delar. Indelningen är stadsdelsnumret, kvarter och fastighetsnummer. På plåtarna finns också yrken för många personer. Det kan var intressant att veta också vad personen man söker arbetade med.
Länk:
Arkiv Digital
Våra kyrkoförsamlingar, framförallt på landsbygden, håller på att förändras. Små församlingar slås ihop till större enheter och bildar nya namn och församlinggränser.
De nya församlingsnamnen är på flera håll helt nya och har ingen förankring bakåt i tiden till
de församlingsnamn som försvunnit.
För oss släktforskare är det viktigt att känna igen de äldre namnen och framförallt vilka
församlinggränser som fanns.
Nu har Statistiska Centralbyrån lagt upp alla församlingar och dess gränser som existerade
1992-01-01. En bra och viktig information.
Regeringen har planer på att göra genomgripande förändringar av den svenska folkbokföringen. Den svenska befolkningsstatistiken har sedan 1600-talet utgått från en genom tiderna i princip oförändrad indelning av landet i ett par tusen församlingar (tidigare socknar). Församlings- och sockenindelningen är levande i människors medvetande och har stor betydelse för lokal identitet och tillhörighet. Den långa obrutna befolkningsstatistiken gör det möjligt att i historieforskning följa människor från vaggan till graven, till glädje för alla släkt- och bygdeforskare över hela Sverige. Denna befolkningsstatistik är väsentlig för planeringen av vår gemensamma framtid.
Nu hotas denna modell av ett förslag om att ersätta församlings- och sockenindelningen med kommunindelning. Under oktober kommer förslaget upp till politikerna på riksnivå.
Vi i Släktdata och hela släktforskarrörelsen protesterar kraftfullt mot alla planer på att förändra indelningsgrunden.
Nedan följer mina minnesanteckningar från Ingela Boströms föreläsning i Gävle under lördagen. Ingela sitter i Sveriges Hembygdsförbunds styrelse. Hon hade fler argument än vad jag hann skriva upp. Här är några:
Läs och begrunda!
/Björn Jönsson, Ordförande, SläktdataLänkar och dokument:
Ny folkbokföring raserar kulturarvet
Att ta bort indelningen i församlingar/socknar skulle få stora negativa konsekvenser. Detta är en av de viktigaste kulturarvsfrågor vi någonsin stått inför, skriver 22 professorer, akademiledamöter med flera i SvD
Uttalande vid SSf:s stämma: bevara sockenindelningen
Skatteverket raserar tusenåriga traditioner
Skatteverket förstår inte att frågan om folkbokföring handlar om mer än siffror och taxering. Därför kommer en kulturkatastrof att vara ett faktum när riksdagen i höst sannolikt godkänner en ny ordning där församlingen/socknen tas bort och enbart din hemkommun kommer att redovisas, skriver släktforskaren Ted Rosvall i GP
Låt inte snålheten bedra visheten!
När det gäller att analysera hur diverse samhällsförändringar påverkar den ekonomiska och sociala geografin är det vidare av stor vikt att ha geografiska indelningar som är stabila över tid skriver Jonas Vlachos i Ekonomistas
Skriv under här!
Släktdata stöder det initiativ till upprop/protest som finns på länken ovan.
Släktforskardagarna i Gävle närmar sig, vi kommer att vara i monter nr 17 i hall Idun.
Alla är välkomna och besöka oss på mässan. Vi kanske kan hjälpa dig med någon ana som du inte hittar i kyrkböckerna. Eller kom bara förbi och säg hej!
För 995 kr så erbjuder SVAR just nu ett årsabonnemang för släktforskning i Digitala forskarsalen plus CD-skivan Sveriges Befolkning 1900. Folkräkningen finns också i digitala forskarsalen tillsammans med de andra folkräkningarna för 1880, 1890 och 1910. CD_skiva har dock en liten förde, förutom att den fungerar utan internet-uppkoppling förstås, och det är att man kan söka på barn.
Man kan testa att söka helt fritt i en förenklad version av folkräkningen 1900 på denna sida. (Framgår inte riktigt vad förenklad innebär…)
Har du någon person i ditt släktträd som haft någon betydelsefull post i Sverige, så kan du nu fritt söka i Svenskt Biografiskt Lexikon på nätet. I nuläget innehåller databasen över 25 000 poster med fullständig information. Det är Riksarkivet som digitaliserat 33 band á 800 sidor text. Det återstår dock några band innan hela serien är färdig.
Riksantikvarieämbetet har en intressant sajt som vi släktforskare kan utnyttja och bidra med material.
Centralt i sajten är platser, stora som små i hela Sverige. Man utgår från en karta, zoomar in sig till en plats, berg, sjö eller igentligen vad som helst och lägger en markering. Man namnger platsen och knyter en text till denna i form av en berättelse eller liknande. Det går även att knyta en bild, film eller en länk till denna. Tanken är att knyta samman människor som på något sätt har gemensamt intresse av platsen. Vi släktforskare kan knyta ett torp eller hemman och skriva in en släkthistoria.
Dessutom kan besökare kommentera andras material och diskutera i olika forum.
Länkar
En alldeles utmärkt databas för Dig som släktforskar i södra Sverige är DDSS, vilket betyder Demografisk Databas Södra Sverige. Man har som mål att alla kyrkböcker över födda, vigda och döda för Skåne, Blekinge och Halland skall registreras för perioden 1650-1900 och vara fritt sökbara på Internet.
För närvarande finns drygt 1 456 000 poster i databasen. Här kan man söka på en rad olika parametrar. Bland annat på namn. Förutom registren finns en hel del matnyttig information som rör släktforskning. Till exempel Dopnamn förr, Normerade efternamn, Dödsorsaker och sjukdomsnamn, Ortsnamn i Skåne och Blekinge, Yrken och titlar, Befolkningsstatistik mm.
Huvudman för databasen är: Landsarkivet i Lund. Adressen är www.ddss.nu
/Lennart Larsson
Det finns nu mer än 28 miljoner digitala färgbilder (56 miljoner sidor) att forska i efter den senaste uppdateringen av Arkiv Digitals databas. Bland annat ingår nu Stockholms läns kyrkböcker fram till 1895 i det sökbara materialet. Fotografering av det yngre materialet, 1895 och fram till sekretessgränsen (70 år från nu) pågår. 500 000 nya bilder tillkommer varje månad.
Att läsa gamla kyrkböcker på Internet kan vara svårt. Inte bara de gamla handstilarna ställer till problem utan även bildernas kvalitet. Arkiv Digital har valt att nyfotografera alla Sveriges kyrkböcker med digitala kameror. Bilderna i färg får då en oslagbar bildkvalitet.
Abonnemang kan tecknas per vecka 72.-, månad 195.-, kvartal 395.-, halvår 695.-, helår 1195.
Exemelbild från Arkiv Digital: Advokatfiskalen Hallands län EVIIBAA:2608 (1700-1700) Bild 4 (AID: v49577.b4, NAD: SE/GHA/90102)
Läs mer och se bilderna på riktigt på www.arkivdigital.se
/Lennart Larsson
Mycket intressant TV-serie med glimtar från de senaste 100 åren. Serien bygger på arkivfilmer och intervjuer med många personer som själva har upplevelser att berätta om. Varje avsnitt har ett tema med den röda tråden att alla beskriver en resa i tiden. Mycket information som kan ge kött på benen till din släktforskning.
Avsnitt som redan har visats finns tillgängliga i 30 dagar på SVTPlay.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.