Skånes Genealogiska förbund och Landsarkivet i Lund har startat ett projekt, en ny databas, som kan bli till hjälp för forskare med rötter i Skåne som letar efter fadern till oäkta barn.

Länk:
Hela intervjun i Helsingborgs Dagblad

Arkiv Digital fortsätter med att fotografera olika arkivhandlingar. Nu har man börjat med Göteborgs Mantalskontors mantalslängder för åren 1946 och 1947. I dessa mantalsländer finns avtryck av de plåtar som fanns för alla Göteborgare. Dessa användes inte bara för mantalslängderna utan också för skattsedlar mm. Böckerna finns indelade i respektive församling. Vissa församlingar har kanske upp till 4 delar. Indelningen är stadsdelsnumret, kvarter och fastighetsnummer. På plåtarna finns också yrken för många personer. Det kan var intressant att veta också vad personen man söker arbetade med.

Länk:
Arkiv Digital

Våra kyrkoförsamlingar, framförallt på landsbygden, håller på att förändras. Små församlingar slås ihop till större enheter och bildar nya namn och församlinggränser.

De nya församlingsnamnen är på flera håll helt nya och har ingen förankring bakåt i tiden till
de församlingsnamn som försvunnit.

För oss släktforskare är det viktigt att känna igen de äldre namnen och framförallt vilka
församlinggränser som fanns.

Nu har Statistiska Centralbyrån lagt upp alla församlingar och dess gränser som existerade
1992-01-01. En bra och viktig information.

Regeringen har planer på att göra genomgripande förändringar av den svenska folkbokföringen. Den svenska befolkningsstatistiken har sedan 1600-talet utgått från en genom tiderna i princip oförändrad indelning av landet i ett par tusen församlingar (tidigare socknar). Församlings- och sockenindelningen är levande i människors medvetande och har stor betydelse för lokal identitet och tillhörighet. Den långa obrutna befolkningsstatistiken gör det möjligt att i historieforskning följa människor från vaggan till graven, till glädje för alla släkt- och bygdeforskare över hela Sverige. Denna befolkningsstatistik är väsentlig för planeringen av vår gemensamma framtid.

Nu hotas denna modell av ett förslag om att ersätta församlings- och sockenindelningen med kommunindelning. Under oktober kommer förslaget upp till politikerna på riksnivå.

Vi i Släktdata och hela släktforskarrörelsen protesterar kraftfullt mot alla planer på att förändra indelningsgrunden.

---

Nedan följer mina minnesanteckningar från Ingela Boströms föreläsning i Gävle under lördagen. Ingela sitter i Sveriges Hembygdsförbunds styrelse. Hon hade fler argument än vad jag hann skriva upp. Här är några:

• Man försitter chansen att ge folkbokföringen långsiktig stabilitet.
  Kommunindelningen kommer sannolikt att förändras och blir därför lika instabil som de nuvarande församlingarna.
• Ingen geografisk indelning av landet på mindre nivå än kommun drabbar offentlig och enskild verksamhet — och landsbygden särskilt hårt, eftersom indelningen är en grund för social sammanhållning och lokal föreningsverksamhet, och därmed en del av gles- bygdens överlevnadsförmåga.
• Samhällsplaneringen försvåras, när statistiska uppgifter om mindre geografiska enheter än kommun inte längre ingår i den offentliga statistiken.
• Forskningen drabbas, inte bara historisk forskning, utan även forskning inom medicin, ekonomi och samhällsvetenskap, och hembygds- och släktforskning.
• Ett internationellt omistligt kulturarv försvinner.
  Förslaget strider mot grundläggande bestämmelser i KML och mot UNESCO:s konvention om det immateriella kulturarvet, där just den svenska folkbokföringen, sockenindelningen hör till Sveriges viktigaste bidrag.
• Våra viktigaste ortnamn försvinner genom att sockenamnen inte förblir i bruk.
• Kontinuiteten bryts. Som en stor sax klipper förslaget av sambandet mellan förr och nu. Allmänheten kommer inte att kunna relatera till samlingarna i museer och arkiv, och inte heller till litteratur och forskning om förhållanden i äldre tid.

Läs och begrunda!

/Björn Jönsson, Ordförande, Släktdata

---

Länkar och dokument:

Ny folkbokföring raserar kulturarvet
Att ta bort indelningen i församlingar/socknar skulle få stora negativa konsekvenser. Detta är en av de viktigaste kulturarvsfrågor vi någonsin stått inför, skriver 22 professorer, akademiledamöter med flera i SvD

Uttalande vid SSf:s stämma: bevara sockenindelningen

Skatteverket raserar tusenåriga traditioner
Skatteverket förstår inte att frågan om folkbokföring handlar om mer än siffror och taxering. Därför kommer en kulturkatastrof att vara ett faktum när riksdagen i höst sannolikt godkänner en ny ordning där församlingen/socknen tas bort och enbart din hemkommun kommer att redovisas, skriver släktforskaren Ted Rosvall i GP

Låt inte snålheten bedra visheten!
När det gäller att analysera hur diverse samhällsförändringar påverkar den ekonomiska och sociala geografin är det vidare av stor vikt att ha geografiska indelningar som är stabila över tid skriver Jonas Vlachos i Ekonomistas

Skriv under här!
Släktdata stöder det initiativ till upprop/protest som finns på länken ovan.

Släktforskardagarna i Gävle närmar sig, vi kommer att vara i monter nr 17 i hall Idun.

Alla är välkomna och besöka oss på mässan. Vi kanske kan hjälpa dig med någon ana som du inte hittar i kyrkböckerna. Eller kom bara förbi och säg hej!

För 995 kr så erbjuder SVAR just nu ett årsabonnemang för släktforskning i Digitala forskarsalen plus CD-skivan Sveriges Befolkning 1900. Folkräkningen finns också i digitala forskarsalen tillsammans med de andra folkräkningarna för 1880, 1890 och 1910. CD_skiva har dock en liten förde, förutom att den fungerar utan internet-uppkoppling förstås, och det är att man kan söka på barn.

Man kan testa att söka helt fritt i en förenklad version av folkräkningen 1900 på denna sida. (Framgår inte riktigt vad förenklad innebär…)

Riksantikvarieämbetet har en intressant sajt som vi släktforskare kan utnyttja och bidra med material.

Centralt i sajten är platser, stora som små i hela Sverige. Man utgår från en karta, zoomar in sig till en plats, berg, sjö eller igentligen vad som helst och lägger en markering. Man namnger platsen och knyter en text till denna i form av en berättelse eller liknande. Det går även att knyta en bild, film eller en länk till denna. Tanken är att knyta samman människor som på något sätt har gemensamt intresse av platsen. Vi släktforskare kan knyta ett torp eller hemman och skriva in en släkthistoria.
Dessutom kan besökare kommentera andras material och diskutera i olika forum.

Länkar

• www.platsr.se
• Platsr – platser med berättelser, Riksantikvarieämbetes videointroduktion